Skatter och skatter

Ingen döljer sin nyfikenhet. På banken. På jobbintervjun. På skattekontoret. På dejten.. frågar de varför pratar du så bra finska? Det tycks inte gå ihop för dem att jag är född i Sverige och pratar finska som modersmål. Jahaa, så du har alltså flyttat tillbaka till Finland nu? Nej. Jag har aldrig bott här. Sen följer en harang av komplimanger om att jag låter som en Finländare, och mina förklaringar om de finska klasserna i Örebro, om hur mina föräldrar är från Finland.. Ja, det ger då inga garantier, sa skattetanten torrt. Nähä, då antar jag att jag har kloka föräldrar, svarade jag. Slutdiskuterat. End of discussion. Ge mig mitt skattekort. Tack o hej! Men faktum är att det är så. Jag har väldigt kloka och fina föräldrar, som gett mig den här skatten.

Den gångna veckan har varit intressant och intensiv. Klappar mig själv på ryggen, för något sådant här har jag aldrig varit med om :) Jag var på tre arbetsintervjuer. En körövning. Fyra dejter. En drum'n'base-fest. En hantverksmässa. Och så hann jag jobba två dagar! Och innan någon dömer mig för att vara för promiskuös, så vill jag förklara att dejterna var kompisdejter. Och jepp. Det funkade...har träffat tre av dem igen. (Också under gångna veckan). Nu väntar jag bara att en av dem ska komma hem från Thailand. Han var nämligen lite extra trevlig...
:)